Instruktörernas utbildning

Den utbildning som våra instruktörer i feministiskt självförsvar har genomgått är en trestegsutbildning som löper över en termin. Utbildningen tar sin utgångspunkt i de tre grenar som är centrala för det feministiska självförsvaret: kunskap, handlingsberedskap och systerskap. Syftet är att utveckla färdigheter hos instruktörerna för att på ett säkert och relevant sätt kunna lära ut och instruera, inte bara det fysiska självförsvaret, utan också hur man kan förmedla systerskap, och kunskap om sexualiserat våld, makt och normer. Utbildningen bygger på en feministisk analys.

Hela utbildningen genomsyras av kunskapsbegreppet och där bland andra Kvinnojouren håller en utbildningsdel i förståelse för mäns våld mot kvinnor; vilka tecken på våldsutsatthet som finns, framförallt hos ungdomar, och i hur bemötandet av våldsutsatta tjejer och kvinnor bör vara. En annan del i utbildningen behandlar juridik och kunskap om hur rättsväsendet ser på våld och sexualiserat våld, med en fördjupning i nödvärnsrätten. Denna del hålls av jurister, eller juridikstudenter. All statistik, fakta och undersökningar som används i det feministiska självförsvaret ska komma från säkra källor, som till exempel Brottsförebyggande rådet, Kvinnojourer (Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund eller Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) eller från väl underbyggd forskning.

Handlingsberedskap berör den mer fysiska delen av feministiskt självförsvar, men syftar även till mental handlingsberedskap, självförtroende, röst och kroppsspråk. Instruktörerna får förutom att lära sig omfattande tekniker som slag, sparkar och grepp även lära sig hur man på bästa sätt instruerar dessa tekniker. Detsamma gäller övningar som rör röst och kroppsspråk. Det är centralt att instruktörerna inte bara kan instruera tekniker, utan att också vara instruktör, det vill säga vara en förebild, använda sin egen röst och sitt eget kroppsspråk på ett trovärdigt sätt, samt att kunna besvara frågor som rör olika tekniker, situationer eller rädslor.

Den tredje delen berör systerskap, och syftar till att förmedla verktyg för att tjejer ska kunna stötta och stärka sig själva och varandra, samt skapa en gemenskap och trygg miljö. Instruktörerna får lära sig att själva praktiserar systerskap genom att vara inkluderande, tillmötesgående och genom att skapa en atmosfär där erfarenhetsutbyte, tankar och åsikter inte värderas utan lyssnas på och tas på allvar. Instruktörerna får träna på att hålla i värderingsövningar för att vara väl rustade att navigera i de flesta situationer.

Förutom dessa tre delar läggs stor vikt under utbildningen vid ledarskap och att hitta sin instruktörsroll. Detta för att kunna vara säker i sin roll som ledare och instruktör för en grupp och för att säkerställa att deltagare på pass/kurser kan känna sig trygga med instruktören. Utöver de tre stegen i utbildningen med träning på alla delar i grupp och enskilt, är de blivande instruktörerna ute på en slags praktik där de får följa med redan färdigutbildade instruktörer på olika pass för att lära sig och titta på hur andra instruktörer agerar och förhåller sig till olika grupper och situationer.

Sammanfattningsvis är det en gedigen utbildning med flera olika moment som syftar till att rusta instruktörerna till att kunna möta grupper med olika typer av förutsättningar. Utbildningen har sin utgångspunkt i kunskap, handlingsberedskap och systerskap.