Hur våld kan bli vardag

 

Normaliseringsprocessen brukar man kalla den process som i en relation gör våld och kränkningar till något ”normalt”. I huvudsak handlar det om att isolera någon och få henne att känna sig värdelös. Att ”normalisera” våld och övergrepp och göra dem till vardag.

Vi låter en ruta symbolisera våra kvinnan i textens liv – hennes personlighet, vad hon gillar, hennes intressen, vem hon är. I ett sunt förhållande respekterar man varandra och varandras rutor.

Våld i relationer handlar om makt och kontroll. Processen in i en våldsam relation kan se väldigt olika ut men oftast har berättelserna många gemensamma drag. Vilka det kan vara kan du läsa här:

Efter att ha träffats i tre månader, efter oändligt mycket smicker, efter hundratals komplimanger och dagliga samtal flyttar jag in hos Adam. Jag känner mig som den lyckligaste kvinnan i världen och jag har aldrig varit så kär förut. Det går verkligen att prata med Adam och allt är så mysigt, vi umgås nästan bara han och jag hela tiden. Adam har lite svårt för några av mina vänner. Det har blivit att jag valt bort dem just nu. De förstår säkert, de vet ju hur det är att vara nykär. Adam gör verkligen allt för mig, han hämtar och lämnar mig vid jobbet, ringer på dagarna och kollar hur jag mår och vad jag gör.

Nu har vi bott tillsammans i två månader. Ibland känner jag mig otillräcklig. Han anmärker på vad jag säger, det händer att han kallar mig idiot när jag säger vad jag tycker. Ofta kommenterar han mina kläder och säger ibland rent ut att ”så där kan du ju inte gå ut, vad ska de andra killarna säga”. Det är i och för sig ganska sött med lite svartsjuka men ibland använder han en ton som får mig att känna att jag måste byta kläder, att det inte är på skoj. När jag gör det ger han mig mycket beröm för hur jag ser ut och han får mig verkligen att må bra.

Efter fyra månaders samboliv slutar jag att träna fotboll. Det var ju inte särskilt kul i alla fall och nu gör Adam och jag så mycket saker tillsammans att jag inte hinner med. Dessutom går det inte bra för vårt lag och som Adam ofta säger lite skämtsamt: ”Ni spelar ju som kärringar”. Adam har det dessutom väldigt stressigt på jobbet och eftersom jag vill att han ska må bra så har jag dragit ner på min arbetstid för att hinna med allt som ska göras i vårt hem. Adam är väldigt noggrann med hur hemmet ska se ut och skötas.

En kväll går jag på bio med Maria. När jag kommer hem är Adam väldigt irriterad och undrar vart jag har varit och varför jag inte svarat i mobilen. Han skriker att jag säkert har träffat någon annan, att han blir så ledsen när jag gör honom svartsjuk. Han skriker att jag är en liten hora. Jag försöker förklara och be om förlåtelse.

När vi bott tillsammans i åtta månader går jag ofta på helspänn när jag är hemma. Adams aggressiva utbrott är vanligare nu. De kan komma när som helst. När han inte tycker om maten, när jag glömmer bort tvättiden, efter att mamma har ringt några dagar i rad för att hon vill att vi ska komma och hälsa på. Adam gillar inte mina föräldrar så vi är nästan aldrig där.

För ett par veckor sedan blev han så arg att han slog sönder en skåplucka. Däremellan är han väldigt öm och snäll och han ber alltid om förlåtelse när han varit arg. Ofta kan vi reda ut det. Jag har ju också en del i grälen, ”det är ju aldrig ens fel att två träter”, och jag håller med om att det var mjölklumpar i pannkakorna. Nästa gång siktar jag ner mjölet och vispar extra länge. Jag känner mig förvirrad, jag både älskar och är rädd för honom samtidigt.

Adam läser min dagbok, så jag har slutat skriva. Jag vill inte göra honom upprörd. Han tycker att det är väldigt töntigt att skriva dagbok, och det gör väl egentligen jag också. Det ska man väl inte göra när man är över 30. Efter att ha läst om mitt ex blev Adam så arg att han tog tag i mig och ruskade om mig medan han skrek att jag säkert fortfarande drömmer om mitt ex.

Nu har vi bott ihop i ett år. Jag har magsjuka precis samma dag som vi ska fira. Adam har varit sur hela dagen. Han är besviken på mig för att jag inte kan ta hand om vårt hem, att han ska behöva städa på en lördag då han vill vara ledig och vila. Jag blir arg och säger ifrån. Adam blir jättearg och skriker åt mig att jag är äcklig som spyr hela tiden. Han knuffar in mig i ett skåp så jag slår i huvudet och blir liggande. Adam växlar tvärt och börjar gråta och frågar sig själv högt: ”vad har jag gjort?”. Han ber om förlåtelse, hjälper mig till soffan och kysser mig ömt på pannan. Han säger att han inte förstår vad det var som flög i honom. Febern stiger och jag känner mig mer förvirrad, rädd och ensam än på länge.

Efter detta första år blev misshandeln allt allvarligare. Det blev en del av vardagen. Jag lärde mig att anpassa mig efter Adams behov och humör. Jag tänkte att jag bara behövde anstränga mig lite till så skulle allt bli bra. Sanningen om mig, om vem jag var, fanns i Adams ord och den var någonting jag till slut också trodde på.

normaliseringsprocessenbild

(Klicka för större bild)

Pilen på vår ruta symboliserar vart första slaget kommer, de tidigare strecken symboliserat varje gång hennes livsutrymme blir begränsat. Slaget kommer när man är nedtryckt, inte har något socialt nätverk av vänner och familj kvar i lika stor utsträckning Det är inte mycket kvar av kvinnans självkänsla vid första slaget. Tidigare sa man ofta ”Gå vid första slaget”, nu vet man att det inte är enkelt när våld och kränkningar blivit vardag. Återigen – Processen in i en våldsam relation kan se väldigt olika ut men oftast har berättelserna många gemensamma drag, det vittnar kvinnojourer, polis och forskar med flera om.

Normaliseringsprocessen kan ta olika lång tid, ibland tar den månader ibland flera år.

Normaliseringsprocessen kan vara den samma i relation vuxen mot barn eller i samkönade relationer.

 

Känner du någon som du misstänker är utsatt för våld?

Att hon drar sig undan familj och vänner och partnern är kontrollerande och svartsjuk kan vara tecken på att hon är utsatt för våld av sin partner.

Var uppmärksam på

  • om hon hör av sig allt mer sällan, har mindre tid för att umgås eller prata i telefon med familj och vänner.
  • om hon anpassar sin vardag utifrån sin partners behov.
  • om partnern ofta ringer, sms:ar och vill veta var hon och är med vem.
  • om partnern ständigt skjutsar henne till och från jobb och aktiviteter.
  • om du upplever det som att hon blir korsförhörd när hon gjort något på egen hand.
  • om hon ställer in aktiviteter i sista sekund.
  • om du misstänker att hon inte får ta egna ekonomiska beslut, eller klä sig eller se ut som hon vill.
  • om paret bråkar mycket offentligt och hon ursäktar honom i efterhand.
  • om prylar och inredning hemma visar tecken på våld.
  • om hon inte verkar vilja vara ensam hemma med sin partner, till exempel alltid stannar kvar länge på jobbet.
  • om hon svarar undvikande på frågor om semester och helger.

Var även observant på fysiska tecken i form av blåmärken, rivmärken och skrubbsår. Det är inte ovanligt att hon skämtar bort det eller svarar undvikande om man frågar hur hon fått dessa märken.

Att bli slagen av den man älskar och är beroende av är en oerhört kränkande och skamfylld upplevelse. Att samtidigt vara isolerad och kontrollerad ger dåliga förutsättningar för att ta sig ur relationen

Tvärtemot vad många tror slår män sällan okontrollerat. Mannen väljer ut tillfället när han ska misshandla kvinnan. Han gör det när det är ensamma och han drar ner persiennerna. Han slår inte vem som helst-inte sina vänner, sin chef, utan sin fru, sin sambo, sin flickvän. Han kontrollerar tidpunkten för sitt våldsutövande och hur mycket våld han ska använda. Och han kontrollerar vart på kroppen han ska slå för att det ska gå att dölja med kläder. Om män som misshandlar slog okontrollerat skulle många fler kvinnor dö varje år.

Undersökningar visar att kvinnor underdriver det våld de drabbas av, så om kvinnan säger att hon fått ett par örfilar, kan du räkna med att våldet varit mycket grövre än så. Lyssna på henne och visa att du vill vara där för henne.

Kontakta gärna en kvinnojour om du vill ha stöd i hur du kan hjälpa din vän.
Här kan du hitta en jour nära dig.